den 16 mars, 1991

Chefen bjöd mig på en fika på kaféet idag. Vi talade om både ditt och datt, men sen precis innan vi skiljdes åt så frågade han om jag verkligen inser hur viktig höstens kampanj är för företaget. Vad menar han med det egentligen! Det är väl självklart jag vet det - och det sa jag också till honom.

Annars så börjar jag faktiskt bli trött på den här kampanjen. Jag förstår inte vad det är jag gör fel. Idag var det bara några få som överhuvudtaget tog till orda på mötet - de flesta satt tysta, som om de väntade och först ville höra på vad de andra hade att säga.

Jag förstår mig inte på den här situationen. En massa diskussion på de två första mötena, massor med olika åsikter och synpunkter. Nu när det är dags att fatta beslut är det plötsligt bara några få som har någonting att säga.

Undrar hur det här kommer att sluta?

den 24 feb
den 7 mars
den 16 mars