Språkcentret vid Jyväskylä universitet: matematik och statistik

Intervju med Olle Häggström, Matematisk statistik
(text: Sofie Hebrand, Chalmers)

Kirjoita aukkoihin suluissa oleva verbi sopivassa muodossa. Sanan perässä oleva numero kertoo verbin konjugaation eli taivutusluokan. Tarkista lopuksi painamalla "Kolla". Klikkaamalla kohdasta [?] voit lukea kohtaan liittyvän vihjeen ja napista "Tips" saat avuksi seuraavan kirjaimen. Huomaa, että pisteet vähentyvät, jos käytät näitä apuna. Voit katsoa ohjeet myös jälkeenpäin tehtyäsi tehtävän, jos palaat sivulle uudelleen.

Intervju med Olle Häggström, Matematisk statistik

Matematiska tankar (behöva II) inte se ut som siffror och formler. När Olle Häggström (tänka II) fylls hans huvud av bilder. Formlerna fungerar som ett språk, ett sätt (förmedla I) de kniviga problem han sysslar med i sannolikhetsteori.

Statistik och sannolikhetsteori (vara, epäs.) nära förbundna och (ha, epäs.) mycket gemensamt. Ändå är tillvägagångssätten för att få fram resultat egentligen motsatta. Sannolikhetsteorin (utgå, epäs.) från en modell och (härleda III) ur den vilket beteende som finns bakom. Statistiken börjar med data och försöker lura ut vilken modell som kan ha lett fram till dem.

För att tydliggöra skillnaden, kan vi (tänka sig II) att man vill (ha, epäs.) svar på frågan hur många barn en viss grupp av befolkningen kommer att få.

- Med utgångspunkt från sannolikhetsteori (sätta IV) man upp en modell för hur människor vanligtvis reproducerar, hur många barn de får och vid vilka tidpunkter. Då måste man även ta med så många andra faktorer som möjligt, sådant som att det är vanligt att man tycker det kan vara nog med barn efter tre pojkar. Naturligtvis går det aldrig att sätta likhetstecken mellan en modell och verkligheten. Det (finnas, IV) alltid flera komplicerande faktorer, men man kan ofta få en ganska bra fungerande modell. I den kan man sedan räkna fram en sannolikhetsfördelning för till exempel hur många syskon en slumpmässigt vald person har. Utgår man istället från statistikens metodik, (göra, epäs.) en undersökning där man frågar folk hur många syskon de har och utifrån det försöker komma fram till vilka lagar reproduktionen följer, förklarar Olle Häggström.

Han tillägger att man (bruka I, säga, epäs.) att sannolikhetsteorin är en gren av matematiken, medan statistik till så pass stor del innefattar tolkning av omvärlden och filosofiska aspekter att man inte kan se det på samma sätt. Olle Häggström (börja I) forska i matematisk statistik efter att ha gått en civilingenjörsutbildning i elektroteknik.

- Efter tredje året (stå, epäs.) det klart att jag ville fortsätta forska. Att jag (välja, epäs.) matematisk statistik och senare sannolikhetsteori (bero III) bland annat (prepositio) att det är något som kan tillämpas inom alla empiriska vetenskaper. Vilket vetenskapsområde jag än får upp ögonen för är mina kunskaper högst relevanta, till och med om jag skulle få för mig att byta inriktning helt.

För man vet aldrig. Olle Häggström är brett intresserad av vetenskap och följer med i vad som händer på många områden. Hela tiden dyker det upp tankar om vad matematiken skulle kunna bidra med. (tänka II) om det går att göra modeller för hur opinionsvindar svänger, till exempel.

- Jag vill förstå världen och mitt redskap är matematiken, som ju (ha, epäs.) en fantastisk framgång i att beskriva världen. Fysikens lagar är matematiska, och före Newton (vara , epäs.) det inte självklart att matematiken skulle förklara världen på ett så kraftfullt sätt. Nu är matematiska tillämpningar på gång inom många andra områden.

Källa: Sofie Hebrand
Intervju med Olle Häggström
Chalmers Tekniska Högskola