Språkcentret vid Jyväskylä universitet: matematik och statistik

Att forska i matematik (Del 2)
(text: Frank Wikström)

Kirjoita aukkoihin suluissa oleva sana sopivassa muodossa. Sanan perässä oleva numero kertoo substantiivin deklinaation eli taivutusluokan. Tarkista lopuksi painamalla "Kolla". Klikkaamalla kohdasta [?] voit lukea kohtaan liittyvän ohjeen ja napista "Tips" saat avuksi seuraavan kirjaimen. Huomaa, että pisteet vähentyvät, jos käytät näitä apuna. Voit katsoa ohjeet myös jälkeenpäin tehtyäsi tehtävän, jos palaat sivulle uudelleen.

Att forska i matematik (Del 2)

Så vad handlar matematik om egentligen?

Utan tvivel har matematiken haft (och har fortfarande) (enorm, ett inflytande 4) över hur naturvetenskaperna har utvecklats de senaste tre hundra (ett år 5). Allra tydligast syns detta inom fysiken som i stort sett uteslutande använder matematiken som det språk, med vilket man försöker förklara och förstå hur (en värld 2) omkring oss är beskaffad.

En stor del av de senaste hundra årens utveckling inom matematiken har också inspirerats av och påskyndats av nya (en upptäckt 3) inom fysiken. De senaste femtio åren har det varit ett liknande symbiotiskt förhållande mellan matematik och datavetenskap, men även andra (en vetenskap 3) använder matematiken som ett språk i sina (en modell 3) av verkligheten: kemi, biologi och på senare tid även ämnen som ekonomi, psykologi, sociologi och lingvistik för att nämna några (ett exempel 5).

Allt detta till trots, så ser de flesta matematiker inte på sitt (egen, ett ämne 4) i huvudsak som ett verktyg och språk ämnat att underlätta för andra vetenskaper, utan som ett område fyllt av intressanta, vackra och många gånger överraskande ting som är värda att studera för deras egen skull, oavsett om det finns några (konkret, en tillämpning 2) eller inte.

I själva verket händer det ofta att, oavsett hur obskyra, abstrakta och verklighetsfrämmande nya (matematisk, en idé 3) och strukter kan tyckas vara, så tar det inte mer än några årtionden innan dessa (en idé 3) kommer att tillämpas i någon annan vetenskap.

Att förstå (modern, fysik, -en) eller kemi är praktiskt taget omöjligt för en lekman, även om det ofta går att ge någon slags förenklad bild av vad det handlar om. En partikelfysiker kan säga att hon låter pyttesmå partiklar frontalkrocka med varandra i ofantligt höga hastigheter för att studera vad som händer. Denna (en förklaring 2) är naturligtvis (grov, en förenkling 2), men den kan ändå frammana någon slags bild av vad problemen handlar om. Att på ett djupare plan förstå vad en partikelfysiker egentligen gör är i princip omöjligt för någon som inte är insatt i (ett ämne 4).

Med detta i (ett bakhuvud 5) är det inte så svårt att förstå att modern matematik uppfattas som obegriplig. I synnerhet bör man komma ihåg att matematiken som (en vetenskap 3) (eller konstform) är cirka 3000 år gammal. Andra vetenskaper är betydligt yngre: fysiken växte fram på allvar på 1600-talet, kemin på 1800-talet och datavetenskapen på 1950-talet. (en begreppsbildning 2) inom modern matematik har gått väldigt långt och många av de objekt man studerar är abstrakta och svåra att ge konkreta bilder av. Jag tror ändå att det är möjligt att ge en bild av hur forskning i matematik går till och att förhoppningsvis kunna delge en glimt av matematikens innersta väsen och den skönhet som kan dölja sig bakom ett abstrakt problem.

Källa: Frank Wikström