Språkcentret vid Jyväskylä universitet: matematik och statistik

Att forska i matematik (Del 1)
(text: Frank Wikström)

Kirjoita aukkoihin suluissa oleva sana ja fraasi sopivassa muodossa. Sanan perässä oleva numero kertoo substantiivin deklinaation eli taivutusluokan. Tarkista lopuksi painamalla "Kolla". Klikkaamalla kohdasta [?] voit lukea kohtaan liittyvän ohjeen ja napista "Tips" saat avuksi seuraavan kirjaimen. Huomaa, että pisteet vähentyvät, jos käytät näitä apuna. Voit katsoa ohjeet myös jälkeenpäin tehtyäsi tehtävän, jos palaat sivulle uudelleen.

Att forska i matematik (Del 1)

Som (en matematiker 5) får jag ofta frågor och kommentarer av typen: "Hur forskar man egentligen i matematik?", "Jaså, du forskar i matematik...men vad gör du egentligen", eller "Vad kan man ha det till?" eller kanske till och med "Har man inte redan gjort allt?".

Så småningom tröttnar man på sådana (en fråga 1). Många har svårt att föreställa sig hur man forskar i matematik, eller till och med att det ens är möjligt att göra det...men varje (ett år 5) publiceras cirka 100,000 vetenskapliga (en uppsats 3) i matematik (och angränsande områden) i olika (en facktidskrift 3) världen över. (En av de allra mest ansedda (en tidskrift 3) är "Acta Mathematica" och ges ut av Mittag-Lefflerstiftelsen i Stockholm.)

Tyvärr är det så att det ofta är mycket svårt för att inte säga näst intill omöjligt att förklara (en detalj 3) i ett forskningsproblem för någon som inte har studerat matematik på universitetsnivå i ett par-tre år, men jag är helt övertygad om att den matematiska forskningens (väsen, väsendet, väsen, väsendena) går att fånga och beskriva på ett sätt som vem som helst kan förstå, och förhoppningsvis, uppskatta.

Så vad handlar matematik om egentligen?

Till skillnad från vad många tror, så handlar matematik inte så mycket om att räkna ut olika saker. Anledningen till att de flesta uppfattar matematik på det viset är förmodligen att matematik som skolämne --- i (en grundskola I) såväl som på gymnasiet --- till stor del handlar om olika slags räknefärdighet.

Nej, matematik handlar om mönster och samband. Att forska i matematik är ofta en fråga om att hitta ett mönster i någon (en struktur 3) som ingen har upptäckt förut. (matematisk, ett mönster 5) kan vara geometriskt, men det behöver inte vara det. Det kan vara ett mönster som bäst lämpar sig att uttryckas med hjälp av en formel eller någon (komplicerad, en ekvation 3), men i grund och botten är det ett mönster av något slag.

Många (en matematiker 5) ser inte matematiken som en vetenskap, utan snarare som en konstform. Det kan låta fånigt, men när man lär sig uppskatta (matematisk, ett mönster 5) kan de uppfattas lika sköna som god (konst, -en) eller (musik, -en).

Källa: Frank Wikström