Språkcentret vid Jyväskylä universitet: kemi

Organisk kemi - mångfaldens kemi
(text: Stina Karlsson, Sveriges Utbildningsradio)

Kirjoita aukkoihin suluissa oleva verbi sopivassa muodossa. Sanan perässä oleva numero kertoo verbin konjugaation eli taivutusluokan. Tarkista lopuksi painamalla "Kolla". Klikkaamalla kohdasta [?] voit lukea kohtaan liittyvän vihjeen ja napista "Tips" saat avuksi seuraavan kirjaimen. Huomaa, että pisteet vähentyvät, jos käytät näitä apuna. Voit katsoa ohjeet myös jälkeenpäin tehtyäsi tehtävän, jos palaat sivulle uudelleen.

Organisk kemi - mångfaldens kemi

Kol ingår i all levande materia och är en förutsättning för liv som vi känner det.

Kol (vara, epäs.) ett av de 20 vanligaste grundämnena på jorden, och (förekomma IV) både fritt och bundet i naturen. Kolatomens förmåga (bilda I) starka kemiska bindningar med andra kolatomer och med andra grundämnen gör att det kan bilda miljontals föreningar med olika egenskaper. Kolföreningarnas kemi (utgöra, epäs.) ett omfattande vetenskapsområde som (benämna II) organisk kemi. Ett organiskt ämne är ett ämne som (innehålla IV) kol och väte. Variationsrikedomen inom den organiska kemin är enorm, det finns, åtminstone i teorin, fler organiska ämnen än det (finnas IV) elementarpartiklar i universum.

Oorganiska ämnen är istället alla ämnen som innehåller vilka som helst av de övriga över 110 grundämnena, utom både kol och väte samtidigt. Trots det (känna II) vi idag till fler organiska ämnen än oorganiska.

Godtycklig uppdelning

Uppdelningen i organisk kemi och oorganisk kemi grundar sig i att många organiska ämnen är relativt svåra (framställa II) ur rena grundämnen. Därför (tro III) man tidigare att det (behöva II) en slags livskraft, en kraft som fanns i allt levande, för att framställa kolföreningar. Men år 1928 (lyckas I) den tyske kemisten Friedrich Wöhler för första gången framställa ett organiskt ämne, urea, ur oorganiska komponenter. Därmed (visa I) han att det inte (finnas IV) någon principiell skillnad mellan organiska och oorganiska ämnen. Uppdelningen (leva II) ändå kvar, med vissa modifikationer, som en praktisk men kanske lite godtycklig uppdelning av ämnet kemi.

Den organiska kemins ofattbara mångfald hänger ihop med kolatomens förmåga (binda IV) till andra atomer. Kol har fyra valenselektroner, elektroner i det yttersta elektronskalet, och kan (bilda I) starka kovalenta bindningar till många andra grundämnen, även andra kolatomer. Kovalent bindning, elektronparbindning, innebär att atomer delar på elektronerna i sina yttersta elektronskal så att de tillsammans får fulla yttre skal. Man (säga, epäs.) att de bildar ädelgasstruktur. I och med att kol har fyra valenselektroner så kan det dessutom binda till fyra andra atomer, och antalet möjliga kombinationer (växa II) lavinartat för varje extra kolatom i en molekyl.

Stor betydelse för vårt samhälle

Idag (skilja II) man av praktiska skäl även ut en annan gren av kemin, nämligen biokemin. Inom biokemin (studera I) man de molekyler som finns i de biologiska organismerna, däribland makromolekyler som DNA-kedjor och proteiner. Det som idag (kalla I) organisk kemi har istället kommit att handla mycket om hur man syntetiserar olika organiska föreningar. Men det är ett område som (ha, epäs.) stor betydelse för vårt moderna samhälle. Oavsett om det handlar om olika kemiska processer inom industrin eller om läkemedelskemi i ett forskningslaboratorium så bygger det mesta på organisk kemi.

Källa:
Stina Karlsson: Organisk kemi - mångfaldens kemi
Sveriges Utbildningsradio