Språkcentret vid Jyväskylä universitet: kemi

Kemisten - molekylernas mästare (Del 1)
(text: P-O Quist)

Kirjoita aukkoihin suluissa oleva sana sopivassa muodossa. Sanan perässä oleva numero kertoo substantiivin deklinaation eli taivutusluokan. Tarkista lopuksi painamalla "Kolla". Klikkaamalla kohdasta [?] voit lukea kohtaan liittyvän ohjeen ja napista "Tips" saat avuksi seuraavan kirjaimen. Huomaa, että pisteet vähentyvät, jos käytät näitä apuna. Voit katsoa ohjeet myös jälkeenpäin tehtyäsi tehtävän, jos palaat sivulle uudelleen.

Kemisten - molekylernas mästare (Del 2)

Vad är en molekyl?

Atomerna i molekylerna hålls samman av (kemisk, en bindning 2), som är så starka att molekylen inte går sönder. (kemisk, en bindning 2) kan tänkas vara armarna på ett dansande par - de håller ihop (ett par 5) (= två atomer) från de övriga dansande paren. Det är därför som man kan betrakta molekylen som en enhet - den minsta enheten i ett ämne.

Den kemiska bindningen bildas därför att (en atom 3) i molekylen delar på vissa (en elektron 3), och dessa fungerar då som ett klister mellan (en atom 3). Vissa bindningar är mycket starka, medan andra är svaga. När en kemisk bindning går sönder, betyder det att molekylen faller i bitar, vilket sker i (kemisk, en reaktion 3).

Det är molekylens egenskaper som bestämmer ett ämnes egenskaper. Till exempel är det vattenmolekylernas (en egenskap 3) som bestämmer vilka egenskaper (vatten, vattnet, vatten, vattnen) har, det vill säga att vatten fryser vid 0 grader, kokar vid 100 grader, att snöflingorna har sin stjärnliknande form och att (is 2) flyter.

De flesta molekyler är mycket små, men det finns en del (stor, en molekyl 3) också. En diamant, till exempel, kan betraktas som en jättemolekyl och DNA-molekylerna, som bär arvsanlagen i våra (en cell 3), skulle vara några decimeter långa (och mycket tunna) om vi kunde sträcka ut dem.

Källa:
P-O Quist: Kemisten - molekylernas mästare