Språkcentret vid Jyväskylä universitet: kemi

Kemisten - molekylernas mästare (Del 1)
(text: P-O Quist)

Kirjoita aukkoihin suluissa oleva sana tai fraasi sopivassa muodossa. Sanan perässä oleva numero kertoo substantiivin deklinaation eli taivutusluokan. Tarkista lopuksi painamalla "Kolla". Klikkaamalla kohdasta [?] voit lukea kohtaan liittyvän ohjeen ja napista "Tips" saat avuksi seuraavan kirjaimen. Huomaa, että pisteet vähentyvät, jos käytät näitä apuna. Voit katsoa ohjeet myös jälkeenpäin tehtyäsi tehtävän, jos palaat sivulle uudelleen.

Kemisten - molekylernas mästare (Del 1)

Vad är kemi?

Den traditionella beskrivningen hittar vi i, till exempel, Bonniers Uppslagsbok: "Kemi är läran om (ett grundämne 4) och deras " (en förening 2), vilket är en ovanligt torftig beskrivning. En bättre beskrivning är: "Kemi är den del av (en naturvetenskap 3) som behandlar hur och varför atomer bildar molekyler och vilka egenskaper dessa (en molekyl 3) har - i stort och smått".

För (en kemist 3) är alltså den minsta enheten just atomen. Det är just detta som skiljer kemi från fysik, biologi, medicin och andra naturvetenskapliga (ett område 4). Fysikerns minsta (en enhet 3) är kvarkar, supersträngar och liknande. Biologens minsta enhet är en cell eller möjligtvis en organell i en cell. Medicinarens minsta enhet är ofta (hel, ett organ 5) och dess funktion.

(huvudsaklig, en skillnad 3) mellan fysik, kemi, biologi och medicin är alltså (liten/superlatiivi, en enhet 3).

Vad är då en atom?

Vi tänker oss (vanlig, en vattendroppe 2). (vatten, vattnet, vatten, vattnen) i droppen består av vattenmolekyler, som är ofattbart små. Om vi delar (en vattendroppe 2) jämnt på hela jordens befolkning, skulle alla få ungefär 200 miljarder vattenmolekyler var.

Som alla andra molekyler, består vattenmolekylen av atomer - en syreatom (kemisk beteckning O) och två (en väteatom 3) (H) bildar en vattenmolekyl. Kemiska formeln för vatten skrivs därför H2O. Atomen består av (en kärna 1) som är omgiven av ett moln av (en elektron 3). Man kan tänka sig atomen som ett klotformat moln, det vill säga rund som en boll och luddig på ytan.

Olika grundämnen har olika (ett antal 5) elektroner runt sig. Det är enbart (ett antal 5) elektroner i atomen som bestämmer dess (kemisk, en egenskap 3, monikko). En viktig egenskap är atomens storlek. Ju fler elektroner som far omkring i atomen, desto större är den.

Källa:
P-O Quist: Kemisten - molekylernas mästare