Språkcentret vid Jyväskylä universitet: fysik

Vad är fysik? (Del 2)
(text: Sten Hellman)

Kirjoita aukkoihin suluissa oleva sana tai fraasi sopivassa muodossa. Sanan perässä oleva numero kertoo substantiivin deklinaation eli taivutusluokan. Tarkista lopuksi painamalla "Kolla". Klikkaamalla kohdasta [?] voit lukea kohtaan liittyvän ohjeen ja napista "Tips" saat avuksi seuraavan kirjaimen. Huomaa, että pisteet vähentyvät, jos käytät näitä apuna. Voit katsoa ohjeet myös jälkeenpäin tehtyäsi tehtävän, jos palaat sivulle uudelleen.

Vad är fysik? (Del 2)

En av de mest (spännande, en utveckling 2) inom dagens (fysik,-en) berör sambandet mellan det allra minsta och det allra största. Big Bang-teorin för universums uppkomst har i samspel med (ny, en observation 3, monikko) utvecklats enormt under de senaste (ett decennium 3). Vi har nu en detaljerad teori för hur universum var beskaffat under de första bråkdelarna av en sekund efter Big Bang. Vid denna (en tid 3) var universum en kokande soppa av elementarpartiklar, och det fantastiska är att hur universum kom att utvecklas till stor del beror på egenskaper hos dessa (en elementarpartikel 2).

Så genom att studera elementarpartiklar och dess egenskaper kan vi lära oss något om hur universum är uppbyggt. Även det omvända gäller - just för att universum ser ut som det gör så måste (en elementarpartikel 2) ha vissa givna egenskaper.

Men det finns många (ett fenomen 5) som fysiken kan förklara även utan att i detalj studera varje enskild atom eller molekyl. Vi kan till exempel konstruera avancerade (elektrisk, en krets 2) utan att ägna en tanke åt hur de (enskild, en elektron 3) färdas genom ledningarna.

Elektromagnetism och kretslära är ett exempel på ett område i fysiken som har gett oss ökad förståelse för naturen genom att betrakta kollektiva (ett fenomen 5) - fenomen där enormt stora mängder av de fundamentala byggstenarna samverkar. Termodynamik, mekanik och vågrörelselära är andra exempel på grenar inom fysiken som förklarar fenomen i vår vardag utan att studera varje (enskild, en atom 3) i detalj.

Många delområden inom fysiken arbetar idag inom gränsområdet för dessa bägge sätt att närma sig verkligheten. Man kan till exempel säga att (modern, en halvledarteknik 3) föddes när man lyckades förena kunskapen om hur enstaka (en elektron 3) bär sig åt när de påverkas av omgivande atomer med kunskapen om dessa materials kollektiva egenskaper. Ett annat sådant område som är mycket aktuellt idag är ytfysik, där man studerar hur enstaka (en atom 3) eller (en molekyl 3) påverkas på en yta av ett annat material.

Andra spännande (en utveckling 2) inom fysiken sker i gränsområdena mot kemi och mot biologi. Inom kvantkemin försöker man förstå hur kemiska (en reaktion 3) sker, dels genom att använda den grundläggande teoretiska förståelsen om hur elektroner och atomer fungerar som utvecklats inom (teoretisk, fysik,-en), dels genom att använda experimentell utrustning - speciellt snabba lasrar, som tagits fram inom experimentell fysik.

Den här forskningen kan bland annat leda fram till att vi kan förstå processer som fotosyntesen bättre, och att vi kan utveckla mer effektiva (en katalysator 3).

Källa:
Sten Hellman: Vad är fysik?