Språkcentret vid Jyväskylä universitet: bio- och miljövetenskaper

Den nya biologin är här (Del 2)
(text: Lena Edlund, Sveriges Utbildningsradio)

Kirjoita aukkoihin suluissa oleva verbi sopivassa muodossa. Sanan perässä oleva numero kertoo verbin konjugaation eli taivutusluokan. Tarkista lopuksi painamalla "Kolla". Klikkaamalla kohdasta [?] voit lukea kohtaan liittyvän vihjeen ja napista "Tips" saat avuksi seuraavan kirjaimen. Huomaa, että pisteet vähentyvät, jos käytät näitä apuna. Voit katsoa ohjeet myös jälkeenpäin tehtyäsi tehtävän, jos palaat sivulle uudelleen.

Den nya biologin är här (Del 2)

Trista proteiner

Somliga proteiner har för sig trista saker som att se till att cancertumörer eller HIV-virus växer.

- Genom att studera hur proteinet ser ut så (upptäcka II) man att den här kemikalien som läkemedelsföretagen har på sina hyllor, den kommer kleta fast på proteinet så att det inte kan (göra/epäs) sitt jobb. De nya bromsmedicinerna mot HIV och aids har kommit till på det här viset. Och i stort sätt alla virus och bakterier som (orsaka I) allvarliga sjukdomar studeras nu på samma sätt.

Skräddarsydd vård

Alla människor är unika, och det är våra proteiner med. Det gör att en patient ofta måste (prova I) flera mediciner innan man hittar den som passar perfekt. Med större kunskap om våra gener och proteiner kommer läkarna (kunna/epäs., hitta I) rätt med en gång.

En annan poäng med att ta reda på vilka proteiner som är inblandade i sjukdomar är att man kan testa sig för att se om man har några högriskgener. Till exempel har man (hitta I) en gen som ger kraftigt ökad risk för ungdomsdiabetes. I Finland gör man gentest på alla barn som föds för att se vilka som löper risk att drabbas av diabetes. De barnen får sedan gå på regelbundna kontroller så att man snabbt märker när sjukdomen (hota I) att bryta ut. På så vis kan man sätta in behandling på ett mycket tidigare stadium.

- Man kan inte (hindra I) sjukdomen, men man kan ge de här barnen flera år av normal barndom, berättar Henrik Brändén.

Vem ska få veta?

Men det här ger upphov till en etisk aspekt av genteknologin som Henrik Brändén tycker det (tala I) för lite om.

- Det är inte ett osannolikt scenario att man inom ett antal år tar ett litet genprov på alla barn. Vem ska ha rätt få tillgång till den här informationen? Vill jag att försäkringsbolaget ska ha tillgång till resultatet av barnets gentest? Kommer försäkringsbolagen försäkra barnet om de inte får det? Äntligen kan vi rikta in oss så att förhindra att folk blir sjuka i stället för att bara lappa ihop dem efteråt. Det är fantastiskt. Men det är tveeggat. För det här etiska problemet kommer som ett litet brev på posten.

Hur mycket den nya biologin ska få förändra vår planet är en för viktig fråga för att bara en elit av forskare ska få besluta om den, tycker Henrik Brändén. Därför tycker han att så många som möjligt måste (skaffa I sig) kunskap om de här vetenskaperna så att de kan ta ställning. Annars finns det risk att världen plötsligt (se IV) helt annorlunda ut än vi vill ha den.

Källa: Lena Edlund
Den nya biologin är här
Sveriges Utbildningsradio