Språkcentret vid Jyväskylä universitet: bio- och miljövetenskaper

Den nya biologin är här (Del 1)
(text: Lena Edlund, Sveriges Utbildningsradio)

Kirjoita aukkoihin suluissa oleva verbi sopivassa muodossa. Sanan perässä oleva numero kertoo verbin konjugaation eli taivutusluokan. Tarkista lopuksi painamalla "Kolla". Klikkaamalla kohdasta [?] voit lukea kohtaan liittyvän vihjeen ja napista "Tips" saat avuksi seuraavan kirjaimen. Huomaa, että pisteet vähentyvät, jos käytät näitä apuna. Voit katsoa ohjeet myös jälkeenpäin tehtyäsi tehtävän, jos palaat sivulle uudelleen.

Den nya biologin är här (Del 1)

Tekniken att klippa och klistra med gener, byta ut cellkärnor och odla upp cellerna i labbet har (ge, epäs.) vetenskapen helt nya möjligheter (förändra I) människor, växter och djur. Men forskarna (kunna, epäs.) inte ensamma bestämma om hur mycket de ska (få, epäs.) (genförändra I) vår planet.

Forskare har (skapa I) en genmodifierad lax som (växa II) snabbare än kusinerna i havet och en gris vars avföring innehåller mindre fosfor och därför inte bidrar lika mycket till växthuseffekten. På åkrarna i USA växer genförändrad bomull och majs som skadeinsekterna inte tål. I sydostasien hoppas man få bönderna att odla det nya gyllene riset, som är (berika I) med järn och betakaroten, för att befolkningen ska (slippa IV) (drabba I) av bristsjukdomar. I läkemedelsföretagens laboratorier (odla I) genförändrade bakterier som producerar mediciner. Andra forskare hoppas kunna få fram bakterier som kan äta upp giftiga kemikalier efter utsläpp.
Men det är inte de här spektakulära vetenskapliga upptäckterna som har (göra, epäs.) att biologen Henrik Brändén har ägnat tio år åt att skriva och föreläsa om den nya biologin.

- Jag tycker det är väldigt fascinerande (förstå, epäs.) hur livet (fungera I) på cellernas och molekylernas nivå. Det ger en ny dimension åt den gamla frågan om meningen med livet att man faktiskt kan se framför sig precis hur det går till.

Otrohet och proteiner

Molekylärbiologin och cellbiologin har (utveckla I) teknologier som nu är användbara inom alla möjliga och omöjliga områden inom medicin och biologi.
- Till och med de som (studera I) fåglars beteende använder sig av DNA-teknik, säger Henrik Brändén. Med hjälp av blodprover på fågelungarna har man kunnat konstatera att mellan 10 och 30 procent av flugsnapparna är oäktingar. Men fågelhonornas vänsterprassel är inte de enda hemligheter som gentester kan avslöja.

- I allt liv händer det saker. Allt som händer, alla signaler som skickas hit och dit, allt (utföra II) av proteiner, förklarar Henrik Brändén. Som alla maskiner slits proteinerna ut och måste bytas. Genen är instruktionsboken för hur de här proteinerna ska se ut. Varje protein (beskriva IV) av en specifik gen, och det är därför det är så viktigt (lära II sig) mer om generna.
- Det vi egentligen är intresserade av är vad alla proteiner har för sig.

Källa: Lena Edlund
Den nya biologin är här
Sveriges Utbildningsradio